Komposterbar plast - vad är det?

I matbutiken hittar du dem överallt. De finns som såväl förpackningar som påsar. Men kanske är det främst vid frukt - och grönsaksdisken som du har lagt märke till dem? De kallas bioplast, miljöplast eller varför inte komposterbar plast och är nya alternativa plastsorter. Det är inte så lätt när man vill göra ett klimatsmart val att veta vad som är vad och ännu svårare att välja rätt. Vi har tittat närmare på de olika gröna plasterna och reder i begreppen.

Förnybar Råvara

Innan vi går in på de olika plastsorterna så är det bra att reda ut vad som räknas som en förnybar råvara. Motsatsen skulle ju vara den fossila, som olja, som det tar flera miljoner år att bilda.

Har råvaran istället en snabb nyproduktion och det inte heller finns några tecken på att den kommer att ta slut nämner vi den som förnybar. För plast utgörs den främst av biomassa och då kan det vara ved från skogen, sockerrör eller majs.

Bioplast

Bioplast är ett samlingsbegrepp för flera olika typer av plaster. För att räknas som bioplast krävs det att den har åtminstone en av följande egenskaper:

  • Biobaserad
  • Bionedbrytbar
  • Komposterbar

Det som kan vara intressant att känna till är att det inom begreppet ryms plaster som inte är 100% tillverkade av förnybara resurser. Det som kallas Biokomposit är oftast traditionella fossilbaserade plaster som blandas med naturfiber. Om du är på jakt efter en påse helt utan fossil råvara - se upp med dem som benämns som bioplast!

Något som är positivt med bioplaster är att de kräver mindre energi att tillverka och ersätter fossilt material. 

Bionedbrytbar plast

När en plast klassas som bionedbrytbar betyder det att den kan brytas ned fullständigt. Dock krävs det mycket specifika miljöförhållanden. Dessa plaster är främst avsedda att brytas ned i en industriell kompostering. Om ditt hushåll källsorterar med ett eget kärl för matavfall så kan det hamna i en industriell kompost. När vi kontaktar Avfall Sverige så berättar de att industriella komposter var vanliga på 90-talet i Sverige men att vi därefter främst gått över till rötningsanläggningar - för att få ut biogas och biogödsel. Rötning är en helt annan process än kompostering, mer om det senare.

Mineraliseras kallas det när bionedbrytbar plast bryts ned fullständigt och koldioxid, vatten och biomassa bildas. För att det ska vara möjligt krävs det som nämndes ovan - specifika miljöförhållanden.

Om en bionedbrytningen är ofullständig kan rester som mikroplast och andra syntetiska nedbrytningsprodukter finnas kvar. Att plast som marknadsförs som bionedbrytbar kan slängas i naturen är tyvärr ett vanligt missförstånd.

Komposterbar plast

Majoriteten av de bionedbrytbara plasterna är komposterbara under specifika förhållanden. För att plasten ska räknas till gruppen krävs det att den bryts ned med liknande hastighet som andra komposterbara material samt att den inte lämnar varken synliga eller giftiga rester.

Namnet till trots - komposterbar plast - så kan vi inte kompostera dessa i en köks- eller trädgårdskompost. Utan precis som nämndes tidigare behöver de behandlas i en industriell kompost. Skillnaden mellan en industriell kompost och en kompost i hem - och trädgård är bl.a. de höga temperaturer den förstnämnda kommer upp i.

Men då industriella komposter inte är så vanligt förekommande i Sverige längre (det finns desto fler i Europa) måste du kontakta din hemkommun för att ta reda på hur de tar hand om sitt matavfall. Om de har en rötningsanläggning så kan den inte hantera den här typen av plast utan den måste tyvärr sorteras som brännbart.

Det har även visat sig att den komposterbara plasten orsakar problem i anläggningar för rötning då den dels blir är extremt elastisk och då trasslar in sig mekaniken samt att den genererar mikroplast i biogödsel.

Drop - in plast

Två exempel på drop-in plast är bio-PE (biopolyeten) och bio-PET (biopolyetentereftalat).

Det är biobaserad plast som har likvärdiga egenskaper som motsvarande fossila plast, vilket gör att de kan återvinnas på samma sätt.

En drop-in plast ska inte förväxlas med en som är komposterbar. Bio-Pe och bio-Pet är inte designade för samma nedbrytningsprocess utan skall ses just som pant- eller återvinningsbara.

Miljöplast

Det är inte heller helt ovanligt att stöta på begreppet miljöplast i media eller för den delen hos förpackningsleverantörer. Vi kan inte hitta någon entydig definition av ordet utan det verkar snarare  precis som bioplast handla om ett samlingsbegrepp. Det verkar inte heller finnas något regelverk för vad ”miljöplast” är, vilket betyder att det både kan innefatta plast tillverkad av helt- men likväl delvis- förnybara råvaror.

Summering & slutsats

Innan vi avslutar vill vi bara snabbt prata om något som vi ofta stöter på i sociala medier och som rör upp en del känslor hos oss. Just nu marknadsförs flertalet produkter med hänvisning till att deras förpackningar är “100% bionedbrytbara, komposterbara och miljövänliga”.

Det man ska komma ihåg då är att det krävs mycket specifika miljöförhållanden för att de ska mineraliseras (att de helt bryts ned och blir till koldioxid, vatten samt biomassa) och för störst chans att göra det behöver de behandlas i en industriell kompost.

Om de hamnar i naturen eller trädgårdskomposten är det högst sannolikt att nedbrytningsprocessen är ofullständig vilket lämnar kvar rester som mikroplaster. Vi vet ju vid det här laget att mikroplaster knappast är miljövänliga.

En plast som är designad för en snabb nedbrytning kan inte heller sopsorteras som plast, och eftersom det inte finns så många industriella komposter i Sverige så kvarstår faktum, allra troligast så behöver förpackningen sorteras som brännbart - vilket ger mer koldioxidutsläpp…

Det är en hel del ris och ganska lite ros till bioplast i det här inlägget. Men självklart är ämnet plast komplicerat. Eftersom att vi går mot ett fossilfritt samhälle så kan man väl se nya biobaserade plastlösningar som ett bra steg på vägen? 

Vår rekommendation är att vi ska återanvända våra förpackningar så många gånger som möjligt. Låt oss ta påsarna vid fruktdisken som ett exempel, oavsett om de är av plast eller komposterbara så kan de användas flera gånger innan de kasseras. På så vis kan vi alla vara med och bidra till ett mer resurseffektivt samhälle. Två saker som förespråkas i en cirkulär ekonomi är att återanvända och laga framför att köpa nytt. Vidare att material kan återvinnas eller för den delen återföras till naturen på ett hållbart sätt. I det här scenariot finns det ett kretslopp och avfall uppstår i princip inte.

Det här är en av anledningarna till att Unwrapped finns idag. Sedan 1970-talet utnyttjas jordens tillgångar utanför de planetära gränserna. Plast - eller biobaserad plast är naturresurser och vi behöver bli bättre på att ta hand om naturen för att kunna bevara den. Vi vill tillsammans med dig återbruka våra förpackningar så mycket det bara går innan de återvinns.

Tack för att du tog dig tid att läsa - tillsammans gör vi skillnad! 

 

Källor:

- ”Det går om vi vill, - Förslag till en hållbar plastanvändning” (SOU 2018:84), Statens Offentliga Utredningar. Sidorna 35-43.
- Telefonsamtal med Kretslopp- och vatten i Göteborg.
- Kontakt med Avfall Sverige, rådgivning för materialåtervinning.
- Miljöinnovation - Intervju med Lars Vestergaard, på Förpackningstillverkaren JD Stenqvist AB (Okt 30, 2012)
http://xn--miljinnovation-ypb.se/2012/10/30/im-green-miljoplast-pa-sockerror/
- WWF, pressmeddelande - ”Overshoot day” (Juli 29, 2019)
https://www.wwf.se/pressmeddelande/overshoot-day-29-juli-jordens-fornybara-resurser-slut-for-i-ar-3373236/