Unwrapped brinner för cirkulär ekonomi. Nu har vi dykt ner i allt som rör cirkulär ekonomi, sopor och annat och fått en stund med Elin Bergman, Sveriges egna cirkulära drottning som tidigare arbetat som cirkulär ekonomiexpert på Världsnaturfonden WWF, är Vice ordförande och talesperson för Cradlenet och är medgrundare till Nordic Circular Hotspot. Hon sitter även med i referensgruppen till Delegationen för Cirkulär ekonomi som ger råd åt regeringen för hur Sverige ska ställa om till cirkulär ekonomi. En riktigt superkvinna och helt klart en av våra nya idoler.
Snabba fakta om Elin Bergman
Namn: Elin Bergman
Vart växte du upp: I Stockholm
Favoritfrukost: Två knäckemackor med färsk lättsaltad gurka på och en stor balja ekologiskt thé
Vad är ditt bästa tips cirkulära hack: Att fråga sig själv en extra gång om man verkligen behöver något. Det mest cirkulära är att undvika att konsumera helt och hållet!
Berätta lite kort om dig själv?
— Jag är 44 år, bor i Hammarby sjöstad med min sambo Adam och Dante som är 9 år. På fritiden gillar jag att umgås med vänner och familj, promenera vid havet, segla och bada. Det kanske inte många vet om mig är att jag har seglat från Sverige till Karibien och tillbaka med familjen på egen båt under drygt ett år 2016-2017. Ett riktigt äventyr!
Varje år producerar svensken 467 kg avfall (statistik från 2019). Svenskar är stolta över hur bra vi är på att källsortera och många tror att så länge vi sorterar vårt avfall så kan vi fortsätta leva i vårt nuvarande slit och släng samhälle. Men enligt undersökning från Sveriges Radio, återvinns knappt 10% av hushållsplasten i Sverige idag. Resten bränns upp. Hur kan vi lösa vårt problem med allt skräp?
— För det första finns det inget skräp. Det som idag kallas för skräp är bara resurser på fel plats. Om vi bygger om samhället som det borde varit byggt från början så kan vi undvika att "skräp" genereras nästan helt och hållet. Endast en ytterst liten del kommer fortsätta brännas i framtiden och det är det som är fullt av gifter för att avgifta samhället. Så det bästa sättet är att vi nu börjar bygga all infrastruktur för detta nygamla system och bygga om det som redan har byggts. Det är ingen liten uppgift, men det behöver genomföras så fort det går så att vi bland annat klarar klimatmålen och börjar ta hand om våra resurser bättre.
Sedan 2002 har det i Sverige varit förbjudet med soptippar och Sverige har istället bränt soporna och använt för att producera el och värme. Det verkar som att Svenska energiföretag skryter gärna om att förbränning av sopor är en viktigt del av cirkulär ekonomi.
När vi förbränner sopor får vi även en restprodukt från förbränning som heter flygaska, det som bildas när rökgaserna från förbränningen renas. Denna aska som klassas som farligt avfall då den innehåller tungmetaller som kvicksilver, och kadmium och organiska miljögifter som dioxin. I Sverige skickar vi iväg största delen av flygaskan (ca 150 000 ton) till ett nedlagt kalkbrott på skärgårdsön Langöya utanför Oslo. Som vi förstår det finns det i flygaskan även värdefulla råvaror. Går det verkligen på ett säkert sätt använda de värdefulla råvarorna i naturen och samhället igen? Eller skjuter vi oss själva i foten genom att till exempel använda råvarorna i olika platser i samhället (t.ex. i cement) eller kaliumklorid i jordbruket?
— Ja denna bild stämmer och jag det finns fina råvaror som går att utvinnas på ett bra och säkert sätt ur askan. Flygaskan är en kraftig, basisk aska som är rik på olika salter, kalcium och zink, men även lite bly, arsenik och andra ämnen som vi inte vill ha i naturen. Det blir ca 25-40 kilo flygaska för varje ton avfall som förbränns. Det som har mest värde är Zinken och det finns mer zink i flygaskan än i zinkmalm, och vi kastar bort zinkvärden för runt 80 miljoner kronor varje år. Det finns ett flertal företag som arbetar med att extrahera råvaror ur förbränningsaska tex. Ragn-Sells som bland annat har utvecklat en teknik för att utvinna natriumklorid, kaliumklorid och kalciumklorid ut flygaska – en teknik de kallar Ash2Salt.
Tänk dig att året är 2040. Du och dina kollegor har många år tidigare gjort en kick-ass plan för hur omställningen till cirkulär ekonomi ska gå till och Sverige har speedat på och klarat omställningen tidigare än planerat. Hur skulle en konsument uppleva sitt liv i en cirkulär ekonomi? Nämn ett par saker som skulle vara annorlunda från en konsumentperspektiv.
— Jag tror att vi lever med lika hög eller tom. högre välfärd än idag, den stora skillnaden är att vi inte äger allt som vi nyttjar utan vi täcker våra behov på andra sätt. I framtiden när du behöver ta dig någonstans så behöver du inte gå och hämta din bil på parkeringsplatsen utan du kollar på en app hur du på bästa och snabbast sätt kan ta dig dit du vill. Antingen kommer en förarlös elbil eller minde bussfordon och hämtar upp dig eller så kan du ta något annat passande fordon som finns i närheten. Att äga bilar kommer kännas som en hobby för några få. Din arbetsplats har inte heller ett kontor utan många flexibla prenumerationslösningar på platser där du kan jobba i hela världen och när på dygnet du vill. Idag står de flesta kontorshus tomma den största delen av tiden, i framtiden kommer gränserna mellan bostad, skola, arbete, fritid, restauranger/caféer och kulturplatser flyta mycket mer och det är få platser som står tomma en del av dygnet.
I våra hav lever nästan 80% av allt liv på vår jord och haven producerar 50-80% av allt syre vi andas. Så det gäller att hålla liv i våra hav. Haven är även bra källor till att absorbera koldioxid. Trots detta så har vi behandlat våra hav som soptippar. Enligt Världsnaturfonden (WWF) så är Östersjön ett av världens mest förorenade, några orsaker till detta är övergödning, överfiske och utsläpp av miljögifter. Vad skulle krävas för att rädda Östersjön och går det?
— Dessa fem saker skulle göra att vi kommer en lång bit på vägen:
1. Styr bort jordbruk med djurhållning från områden där det finns höga risker för näringsläckage till havet. Mer djurhållning behövs istället i skogs- och mellanbygder där behovet av betande djur är stort för den biologiska mångfalden.
2. Höj avgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Pengarna ska återföras till jordbruket som ersättning för miljöåtgärder och för att skapa cirkulära näringsflöden som är lika naturens.
3. Öka andelen ekologiskt jordbruk i Sverige.
4. Inför miljöavgifter för fartyg som släpper ut för mycket kväve. Den kommersiella sjöfarten kommer att överskrida utsläppen från landburen trafik redan inom ett par år.
5. Skydda hotade bestånd av laxfiskar och ål från fiske, och säkra deras vandringsvägar.
Vad är ditt bästa tips till oss vanliga konsumenter, vad kan vi göra för att göra skillnad i vardagen idag år 2021?
— Den bästa insatsen man kan göra för miljön är konsumera mindre och konsumera klokt. Det bästa och mest hållbara köpet du kan göra är det du undviker helt och hållet – så fundera en gång till på om du verkligen behöver det där klädesplagget eller prylen – gör det dig verkligen lyckligare? Och om du nu måste köpa något - köp det second hand!
Tack Elin för allt du gör och för att du ville vara med och svara på våra frågor!
Mer läsning om att utvinna metaller från Flygaska
https://www.nyteknik.se/miljo/norge-vill-utvinna-metaller-fran-flygaska-6892163)
Referenser
https://www.stockholmexergi.se/sa-funkar-det-med-fjarrvarmen/darfor-eldar-man-avfall/
https://www.ragnsells.se/det-vi-gor/inspireras/sa-undviker-vi-att-skapa-fler-giftoar/
https://www.sopor.nu/fakta-om-sopor/statistik/
https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/sophanteringhttps://sverigesradio.se/artikel/7313146
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1383147?programid=3737
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7167578